onsdag 29 december 2010

Jaha...och nu da?!

Halv tio en onsdag i slutet av december händer det inte särskilt mycket i den lilla byn. Mest de hypade turisternas bilar man hör susa förbi på väg till ett nyår i fjällen. Inte fan vet jag om de är på väg dit men man kan väl låtsas att man har pejl på läget...eller?!

De "små" huliganerna har flytt fältet till förmån för pojkvän och bästakompisövernattning. Och jag sitter i soffan med en hund liggandes bredvid mig. Har inte ens tv:n påslagen. Blev plötsligt lite låg.

Äh, orkar inte.


Go´natt surmula!

Den som väntar på nåt gott....

...väntar aldrig för länge.

Vem faaaan kom på något så urbota dumt??!!

Jesus amalia.

Nä, sova tre veckor och sen vakna till liv skulle passa mig ypperligt.

*morr*

söndag 21 november 2010

Fröknarna Party har tagit time-out.

Har som bekant tillbringat ett dygn i underbara Karlstad.

Stack vid 08-tiden igår med bästaste Mia som passagerare. Och som förväntat blev det otroligt många skratt under bilfärden.

Landade i Karlstad 10:40 och som de effektiva shoppare vi är så hade vi rantat runt och var klara vid 14. Här går det undan kan jag lova.

Dags för incheckning på hotellet med andra ord. Och som förväntat var inte rummet klart. Ingen tid för vila innan det var dags för hockey tydligen. Vi hoppade istället in till baren, tog en välbehövlig kall öl och slappade en stund.

När rummet äntligen var klart tog vi nordeuropas segaste hiss upp till 4:e våningen, letade oss fram till rummet och skyndade oss att....blanda en drink. Sånt är viktigt när man är befriad från hemmets sysslor ett dygn.

På med FBK-tröjorna och iväg till arenan (visst ja, vi väntade på hockeybussen på fel ställe också så vi kunde lika gärna ha missat den men, men..)...stressade som tusan hann vi upp på läktaren precis i tid innan laget äntrade isen. Gött. Dessvärre hann det inte gå mer än 21 sekunder innan indianerna gjorde mål men vi hade det bra ändå...om man bortser från att några av nötterna som stod bredvid oss luktade som att de aldrig hade duschat eller borstat tänderna. Usch.

Efter en tråkig FBK-förlust var det dags för hemfärd till hotellet igen. Och då var energin tvärslut. Så istället för en pubrunda blev det en påse ostbågar och en chokladkaka i sängen. Kl. 22:30 sov jag som en stock. Partypingla är inte direkt ett passande ord.

De blå slogs upp 06:30 idag. Vi inväntade rätt tid för frukostintag liggandes till sängs och tittandes på tv. Intog även en mugg mindre delikat snabbkaffe.

Strax efter 09 hade vi checkat ut och begav oss till Bergvik. En cd och nyckelring senare var det dags för IKEA. Fick tag på det som skulle inhandlas, och lite annat som vanligt, och vips så var det lunchdags (tiden går fort när man har roligt). Mat intogs och sen var det utcheckningsdags från Kamprads byggnad. Rappa som vi är så hann vi med Lampshopen, Rusta och Jysk också innan bilen styrdes hemåt.

Tja, det var väl detta dygn det, beskrivet i all hast. Och nu sitter jag här och tänker på hur tacksam jag är för att hon finns kvar i mitt liv efter så många år. Så ett innerligt tack för det Mia P (ja ja, jag vet att du är gift sen länge och inte har P som initial längre men det funkar inte att säga nåt annat..). Och så länge som du inte kräver att vi ska gå på nån nattclub så hoppas jag att vi gör fler såna här resor ihop. :)

Avslutar med ett litet videoklipp på Jerry Williams eftersom vi försökt se honom tillsammans flera gånger men alltid misslyckats...eller inte minns det. :)



Peace!

onsdag 17 november 2010

Hmm..

Borde ha lagt mig för längesen men ikväll tycks vara en sån där kväll som tröttheten har semester. Bara att härda ut.

Har haft en bra dag on da jobb. Lite smårörigt med rond och lite annat smått och gott men det mesta jag skulle göra blev gjort.

Har slarvat med träningen denna vecka. Endast promenader och bowling har det blivit hittills. Inte bra men bättre än inget alls sägs det. Skit detsamma, ångest får jag ändå.

Vilket upphackat inlägg...

Ser fram emot helgen, då tar jag tonårsbästisen med mig och drar på hockey i Karlstad. Det är så himla roligt att vi efter alla dessa år fortfarande har grymt kul tillsammans...kan det bero på att vår mentala status inte förändrats nämnvärt på de senaste tjugo åren? :) Tänk när vi pratar om alla tokerier vi gjorde i tonåren..som t.ex. när jag skjutsade henne på moppen och farbror blå stoppade oss, då var vi inte särskilt tuffa kan jag säga. Eller när vi var hemma hos kompisar i Mora och drack hembryggt öl och blev snorfulla (trodde vi iaf, ända tills det konstaterades att det var fel på mätaren och t.o.m. kranvattnet hade promille...vi snackar skådespelartalanger BIG TIME här alltså). För att inte tala om när vi övernattade hos två herrar utan att meddela det till mina föräldrar (mobiltelefon visste man inte vad var då) och kom inknatandes vid 8-snåret på morgonen och inte kunde förstå varför mamma var orolig och arg...lätt att man glömmer bort sånt här när man nu är tonårsförälder själv. Fast det är ju en annan sak...typ.

Leendet är stort när jag sitter och tänker tillbaka. Fan va mycket roligt man har gjort egentligen. Förhoppningsvis hinner man med minst lika mycket till.

Nähäpp, tror minsann att jag ska slå ihop das kåmpjuter nu. Snart dags att kliva upp igen och ta itu med morgondagen.


Peace!

måndag 15 november 2010

What a day

Tog en lite tidigare start på dagen än vad jag brukar göra. Ställde klockan på 06, hoppade glatt upp, fixade fejset och sen ut på långpromenad med vovven. Verkligen underbart.

En timme senare var det dags för jobb..och jävlar i min lilla låda vad jag har fått jobba idag. Än det ena än det andra har kommit i min väg men det gör inget för det är då jag trivs som bäst.


Tele på jobbet; mamma dålig. Inte bra, men i skrivande stund är det löst till en start iallafall.

Hem efter jobbet, ut och skotta snö. Jag vet inte varför men när jag skottar snö kvällstid så är det jäkligt rogivande och det går som en dans (eller nja, men man kan ju låtsas).

Sedan in, öppna posten och där finner man....Bruce Springsteen - The Promise! Det är kärlek det. Nu är det bara att hoppas på ny turné.

Lite fotbollsgala har det oxå blivit under kvällen. Säger bara en sak ZLATAN! Femte guldbollen! Kollade på matchen Inter - Milan igår förresten...så underbart när han satte straffen.

Avslutade den här kvällen med att försöka resonera med en något obstinat tonåring, det gick sådär. Inte lätt att vara tonåring ibland...och inte mamma heller för den delen.

Näpp, dags att leta upp en liten musikvideo för kvällen och sen säga gonatt.



Save My Love - Bruce Springsteen



Peace!

söndag 14 november 2010

Söndag

Veckans sista, eller första beroende på vem man frågar, dag har jag alltid haft problem med. Ständigt förknippad med mindre avsked sedan tiden jag pluggade borta och sen efter flytten när jag hade varit hemma och hälsat på. Men nu är jag på plats i hemmet och kan fortsätta med min avkopplande helg.

Dagen, egentligen natten, började med att yngsta dottern ringde vid 03:30 och var halvt hysterisk. Efter några lugnande ord kunde vi iaf lägga på och jag fick somna om. Vid 08:30 var det dags för nästa väckning...av hunden. På med kläder och ut i snön för att rasta honom. Efter detta frukost och filmtittande...som jag somnade ifrån. Vaknade till eftertexterna vid elva-tiden. Nu blir det till att försöka ta sig i duschen sen fortsatt slappande resten av dagen.

På återhörande!

lördag 13 november 2010

Maiden - Run to the hills

Jag hoppas innerligt att jag får höra denna live nästa sommar! :-)



PANG sa det...

...och sen kom skrivlusten tillbaka.

Sitter hemma alldeles ensam över en hel helg för första gången på ett halvår tror jag. Tid för eftertanke alltså.

Jag är fanimig helt hopplös på att blogga numera trots att det händer saker varenda dag som jag skulle vilja dela med mig av! Jag MÅSTE skärpa till mig helt enkelt. Så himla svårt kan det väl inte vara.

Bloggen var min terapi för något år sen, nu har renoveringen av huset varit det. Och som jag har fixat! Känner mig äckligt imponerad av mig själv emellanåt. :-)

Nåja.

Den här helgen har jag inte gjort mer än sett på film, läst, promenerat med hunden och lagat mat. Och det känns helt jäkla underbart. En sån helg har jag inte haft på vääääldigt länge. Igår när tjejerna åkte så la jag mig på sängen och njöt av tystnaden. Ingen tv, ingen musik, inget Wii-spel surrade..bara TYST. Helt underbart.

Det är sällan jag tillåter mig själv att vara i stillhet. Rastlösheten brukar komma som ett brev på posten om jag försöker "bara vara" men den här helgen tycks jag ha lurat arslet av herr eller fru Rastlös. Good for me.

Det enda som saknas just nu är en påse godis!

Peace!

lördag 18 september 2010

Beslutsångest

Ögonlocken känns tunga som bly men ändå är jag inte direkt trött. Jag vet att träningspasset börjar om en timme men det känns som att energin är slut. Ska jag packa träningsväskan och åka ändå eller ska jag tillåta mig att ta det lugnt och därmed få ångest senare idag över att jag INTE varit iväg..Åhhh va trött jag blir på mig själv!

Just nu kan jag mycket väl tänka mig att krypa ner i soffan och se på film en stund för att sen åka ner på byn och besöka höstmarknaden. Men samvetet gnager. Har inte tränat sedan i tisdags. Dör jag av att låta bli? Nä, förmodligen inte.

Får sätta mig och fundera lite...har ju en stund på mig.

onsdag 8 september 2010

Bon Jovi

Valtider

Det kan inte finnas någon som missat att det är valdags snart antar jag? Är det inte Åkesson som står i fokus så är det Wetterstrand, Olofsson, Sahlin eller Ohly. Jag vet inte hur andra blir påverkade men själv blir jag så förbannat trött på allt prat så tarmarna vänds ut och in, ögonen rullar runt och håret blir grått. Men självklart kommer jag att rösta. Nej, jag kommer inte att skriva mer om riksdagsvalet. Jag har aldrig gjort det förut och ser ingen anledning att börja nu. Däremot ska jag se över mina egna val.

För några år sedan var jag, som så många andra Svenssons, ganska bitter, såg problem istället för lösningar, tyckte synd om mig själv för allt och inget, gjorde en del (ganska många) dåliga val osv. Men det kom en vändpunkt. Om någon av mina gamla läsare hittat mig här så kommer resten av det här inlägget att bli lite av en upprepning från förr, så antingen läser ni inte mer nu eller så får ni en flashback. Enkelt, eller hur?!

Anyway...

Min vändpunkt kom när jag började umgås med Tomas. En person som jag inte var särskilt imponerad av...lindrigt sagt. Jag tyckte att han var en dryg jävel med ett ego lika stort som Globen och honom skulle jag minsann inte prata med om det inte var absolut nödvändigt. Jag minns faktiskt en gång när vi sågs på videobutiken i Arvika och han säger "Vi kanske kan sammanstråla och grilla någongång i sommar", självklart svarade jag att det skulle vara väldigt roligt, medans jag i hjärnan formulerade alla möjliga ursäkter jag kunde använda mig av om han skulle få för sig att höra av sig...Han ringde aldrig.

Jag tror att det passerade ett år eller två innan våra vägar skulle korsas på riktigt. Jag hade separerat och kom åkandes från Karlstad med min nya dator i baksätet när tanken slog mig att jag eventuellt skulle behöva hjälp med installationen. Och vem ringer jag till utav alla människor i Arvika om inte till honom! Och det blev, som man säger, startskottet för vändningen i mitt liv.

Få personer i min omgivning är så brutalt ärliga och ifrågasättande som T. Det har varit massor (och då menar jag verkligen MASSOR) av traggel om hur jag tänker, varför jag gjort de val jag gjort i mångt och mycket, han har fått mig att gråta och skratta hysteriskt och han fick mig t.o.m. att åka till London och vandra på glödande kol! Yeah, that´s right...I´m a firewalker (diplom finnes om någon betvivlar det hela).

Hursomhaver...Jag började inse att jag var fast i mitt tänkande och att backen började luta jäkligt mycket nedåt. Känslan var inte särskilt frän. Min irritation mot Tomas berodde med största sannolikhet på att han visste exakt vilka ömma tår han skulle kliva på. Han lämpade över böcker till mig (som han sen frågade vad jag tyckte om så jag var alltid tvungen att läsa dom), tjatade, ifrågasatte, drog med mig på föreläsningar, tjatade ännu mer...

Och utan tvekan hade jag inte varit där jag är idag utan honom.

Jag väljer att se möjligheterna istället för svårigheterna.
Jag väljer umgänge med människor som gör mig glad.
Jag väljer vad jag ska göra, när det ska göras och hur det ska göras.
Jag väljer...jaaa, jag väljer massor av saker men framförallt så väljer jag att vara mig själv.

Min röst år 2010 lägger jag på mig själv.




PS. Inlägget som skrevs den 5:e september har inget att göra med Tomas. Det känns som en god idé att berätta det. DS.

söndag 5 september 2010

Det är lätt att vara efterklok...eller?!

Såhär i efterhand så vet jag inte vad som var bäst. Att jag drack Irish Coffee och därmed inte kunde köra bil eller om följden av alkoholintaget, ett 6 timmar långt telefonsamtal, var det bästa. Ett snäpp vidare i utvecklingen kom vi iallafall.

Det sätter sina spår ett sånt där maratonsamtal. Ett stort FAAAAAAN när man vaknar och inser att man sovit och därmed missat sms. Chansningen man gör när ett svar skickas flera timmar senare. Alla svordomar man vräker ur sig när telefonen envisas med att vara tyst. Jag tror jag vet varför, men det hjälps inte.

Få personer kan få mig att bli så glad, irriterad, frustrerad, trygg, fundersam, nöjd och massa annat som denna. Och när jag känner så, då är jag fast.


På gott och ont.

Ett nytt seriöst försök.

Det gick som vanligt med bloggandet. Inge vidare. Just nu ångrar jag halvt ihjäl mig för att jag raderade min första blogg. Varför liksom?! Anyway. Jag ska göra ett seriöst försök igen att plita ner några rader med jämna (och inte så långa) mellanrum. Jag vet ju att det här är min terapi och att göra anteckningar på FB vill jag inte.

Såå...vad händer i livet då?

Jobbar - jepp
Kidsen i skolan - jepp
Tränar - jepp
Grannen är a pain in the ass - jepp


Ungefär så ser livet ut. Jättefränt. Inte.

Just nu ser jag fram emot en helg i Karlstad i slutet av september. Hockey och utgång är det tänkt. Välbehövligt.

Måste skriva ett annat inlägg nu.

Peace!

torsdag 15 juli 2010

Känslan just nu.

Shit. Jag har snart bott här i 4 månader. FYRA MÅNADER!! Fattar inte vart tiden tagit vägen.

Åkte "hem" (vet att det i egentlig meningen inte är hem) till Arvika förra helgen. Skulle hälsa på en f.d kvartersgranne...passerade deras infart när dottern hejdade mig och frågade vart jag var på väg. Jag var på väg till MITT hus. Hem...hem...hem. Längtar tillbaka enormt mycket emellanåt. Inte till jobbet utan till vännerna och själva stan. Arvika är liksom jag på något märkligt sätt. Ändå måste jag säga att jag trivs här i lilla Malung också. Släkt och många vänner finns ju här. Mitt hus börjar ta form, nåja iaf entréplan, men ändå. Jobbet är SUPERBRA. Jag har alltså egentligen inget att klaga på. Förutom när känslan i kroppen säger att jag inte hör hemma här. Och det suger fett.

onsdag 16 juni 2010

Meatloaf..

Lyssnar och minns "den gamla goda tiden" på N. Infarten 71 A i Karlstad! :)


Tada!

Ny design på bloggen nu igen...beroende på mitt humör. Känner mig som en krumelur för stunden så denna layout passar mig just nu! :)

Nedräkningen har börjat, snart semester...en hel dag ska jag vara ledig! Wiihoo! Men det känns helt okej att fortsätta på inslaget spår och inte ta sommarsemester, har ju haft det så de senaste åren.

Torsdag nästa vecka drar jag iväg neröver landet till J. Mycket som ska hinnas med under få dagar; midsommarfirande, Målerås, Kosta Boda, ev. ångbåtstur, shopping for da kids, kattungetitt, m.m. Två år sen sist vi sågs så det finns mycket att ta igen.


På måndag är det dags att märka mig för livet. Gud hjälpe oss alla! Men det blir bra...bara han finjusterar mina idéer lite så. 40-års kris i förväg måntro? :)

Har också bestämt mig för att påbörja min karriär som festivalare nästa år. Sweden Rock, here I come! Ser redan fram emot det. Eventuellt kan det blir Sonisphere redan i augusti detta år men det får vi se.

Attans vad tiden går fort... dags att leta reda på en liten melodi igen innan det är gonattdags!


Peace!

onsdag 9 juni 2010

Gammal goding :-)

">

Hopplöst!

Ja tror jämt ja blir stölli! Nu sitter jag här igen, klockan är snart midnatt och jag borde ha lagt mig för flera timmar sen eftersom jag sov jävligt illa föregående natt. Men så gör man det klassiska misstaget och slumrar till i en reklampaus med följden att jag nu är klarvaken. Tökken dret!

Har haft en något förvirrande dag på jobbet...injektioner, pappersarbete, telefonsamtal, lunch, pillerdelning, packande, beställningar, samtal, fika m.m. m.m. Men jag trivs så enormt bra med jobbet så jag står gärna ut med några såna här dagar emellanåt.

Hjärnan är trött men relativt lycklig. Den är också ganska förvirrad över vad som händer...och tycker inte om otydlighet..för det är jävligt jobbigt...och det behöver den inte nu. Känns onekligen bra att jag är så tydlig själv...för det är jag ju...inte. Och det kommer jag inte att bli heller i just den här punkten.

Jag ska sluta grönne så möe och låta saker och ting bli som de blir av sig själv. Utan att försöka påverka dom. Japp. Så får det bli.

No f---ing way!! Påverkan is da shit och jag har boxningshandskarna på och tänker fanimig inte ge mig så lätt. Men jag gör det tyst och snyggt...och ingen kommer att fatta vad som hände. *hehe*

Nu ska jag leta musik som passar mitt humör!


Peace!

tisdag 8 juni 2010

Bus på gång

Många skratt har ljudit här hemma ikväll. Samling med kusin, syster och vän för att förbereda tokerier som komma skall.

Det kommer att bli grymt roligt....och jag kommer att ångra allt jag varit med och hittat på den dagen jag fyller 40 och får igen med samma mynt. :)

Nu räknar vi ner.

Tack & gonatt!

måndag 7 juni 2010

Sikket party frk Klar

Denna helg har jag varit tonåring på nytt och hunnit med hela två fester. Inte illa för en kvinna mer än halvvägs till pensionen.

Fredag : Personalfest på förra arbetsplatsen. Roligt och förbannat god mat & dryck. Hoppade sedan iväg till nästa fest och träffade folk som jag helst inte hade velat träffa. Det gick dock över förväntan för egen del, men andra hade det tuffare att vakna på lördagsmorgonen är jag helt övertygad om. Sopa rent framför egen dörr lilla du som har såna problem med att jag umgås med vilka jag vill. BITCH.
Utgång till haket jag vägrade gå på under tiden jag bodde i stan. Skitroligt hade jag...tills jag blev erbjuden sängplats hos nån jag aldrig för mitt liv skulle dela säng med. " Ööh, jamen Gunilla..jag är ju singel ju?!"... " Jo det är jag också men jag är fan inte desperat". STACKARS JÄVEL.
Matdags vid halvtre-tiden och då fick jag agera polis/sköterska/förälder
när småpöjkera slogs. Spräckt ögonbryn på den ene och ivägskickad till akuten v "mamma". Efter detta hem och bums i säng vid fyratiden. Utmattad...och nåja..lite berusad.

Lördag: Uppe redan vid 8:30. Det är ett hårt liv man lever ibland. Invänta hyresvärdens uppvaknande innan avfärd till stan för lite shopping. Handlade saker som jag intebehöveregentligenmenvillehajustdå...Onödigt men kul. En sen lunch på Thai inkluderat en kall Singha i solen. LOVELY . Sedan påhälsning hos kompisar en sväng innan dags för powernap för att orka med kvällen. Powernap+dusch = bra grejer när man är trött. Gjorde sig fin i dethagintebehövdemenvillehajustdå och sedan iväg på grillfest hos vännerna. GT, öl, vin & fantastiskt god mat intogs. PERFEKT. Hem sent på natten/tidigt på morgonen i sällskap med hyresvärden...sjungandes nationalsången. Hyresvärden korkar upp vinflaska. Orutinerat. Jag somnar istället för att dricka. RUTINERAT. För en gångs skull.

Söndag: Komaläge. Strålande sol men väljer film i soffan. Hälsa på ytterligare en kompis innan hemfärd på kvällskvisten. Mjukglass och vatten som sällskap i bilen. Telesamtal som piggade upp på den låååånga resvägen hem. Hem, handla, laga mat, se på film. Gonatt vid tolvslaget. SKÖNT. Borta bra men hemma bäst.

Glad att det är vardag igen! :)

söndag 30 maj 2010

Puzzel

Lösryckta bitar ur kartongen kommer fram sakta men säkert.

Fascinerande, irriterande, glädjande, sorgsna, djupa, grunda...

Omedveten om att jag försöker lägga pusslet så får jag bit för bit i sakta tempo.

I min välvilja råkade jag böja en bit i kanten, uppskattades inte.

Kartongen stängd för tillfället. Fan.

onsdag 26 maj 2010

I had a little frog once...

..a little green frog..

Nejdå..jag är inte påtänd. Bara lite trött...men på ett bra sätt. Har haft en lugn och avkopplande helg och har äntligen tagit igen lite av all den sömn jag missat under veckan. Jag är inne i en period full av funderingar som gör att jag inte riktigt kommer till ro. Egentligen inte alls konstigt med tanke på allt som hänt det senaste halvåret. Allt kommer ikapp till slut och tar ut sin rätt.

Tittade på familjefilm igår, Hachiko, och grinade som om kniven satt i mig. Troligen en del tårar för annat som trillade också. Bra att det kommer ut tror jag.

Idag är det mammans dag. Min egen fick blommor redan igår men också ett samtal från mig idag. Själv har jag ätit god mat och fikat med bästaste barnen så jag är nöjd och belåten. Presenten bestod av städning av hela huset under kommande vecka. UNDERBART!

Nu blir det umgänge med Ola Salo & Co. Precis vad jag behöver.

måndag 24 maj 2010

Ont om sömn är det fortfarande gott om.

När?

Var?

Hur?

Varför?

Jag blir lusig snart. Behöver sova men kan inte. Snurrar mycket i hjärnkontoret... Undrar om man kan blåsa rent det med högtryckstvätt?!

Dret.

torsdag 20 maj 2010

What a surprise!?!

Det verkar som om midsommar ska firas i Småland. Otippat.

Får ta med lexicon, har ju fullt sjå att förstå den ene så hur f-n ska det bli med ett helt landskap!

Men, men...det löser sig nog. Annars får det väl bli engelska. :)


Nu tar vi natten i Dalom.

onsdag 19 maj 2010

Lite sömn vore inte dumt.

För tredje natten i rad tycks det inte bli mer än 4-5 timmars sömn. Inte bra.

Barnen, övrig familj, jobbet, renovering, planering av miniresor i Sverige, bilen, träning, vännerna, planering av vintersemester, sjukdom..jaa you name it... tankar på ALLT snurrar i hjärnan. Helt normalt förvisso, men den här tiden på dygnet är det faktiskt liiite jobbigt.

Barnen...jaa, vad säger man. Det är onekligen jäkligt tufft att växa upp i dagens samhälle. Inte fan var jag och mina (o-)vänner så grymma mot varandra iallafall. Och vilken press på att smälta in...gud hjälpe mig.

Övrig familj...många tankar som snurrar om hur dom egentligen mår. Bäst att undersöka saken ordentligt så jag får svar på mina frågor. Trodde att jag förlorat brorsan i gruvolyckan i Gällivare som hände igår. Fick till slut tag på honom, han var där men skulle inte börja sitt pass förens kl 14. Tack och lov. Måste bli bättre på att hålla kontakten.

Jobbet...Snurrigt förvisso, men grymt intressant. Det här kan bli hur bra som helst.

Renovering...borde ta tag i vardagsrummet. Den nya tapeten ligger i en garderob. Noll energi till renovering just nu. Skit.

Miniresor...Arvika, Karlstad, Hudiksvall och så lilla Moheda ska besökas har jag tänkt mig. Men det ska stämma med folk och fä också.

Bilen...den står där den står den.

Träning... 2 pass avklarade sen i söndags och idag fick det bli storstäd istället med följden dåligt samvete.

Vännerna...de äkta finns kvar även om jag till viss del isolerat mig sista tiden, dock frivilligt vill jag poängtera. Det tittar in några vänner från förr och från Arvika emellanåt, det uppskattas enormt.

Vintersemester...det blir ingen solsemester detta år utan istället en tripp till nordnorge på späckhuggarsafari. Grymt roligt om vi får till det.

Sjukdom...nya prover ska snart tas. Punkt.


Snurrigt som sagt. Måntro jag kan sova nu?!

måndag 17 maj 2010

Boxningsmatch

Som en åsna mellan två hötappar känner jag mig.

I ena ringhörnan tryggheten, i den andra utmaningen.

Några ronder är redan avklarade..oavgjort hittills.

Analysera....vilket utvecklar mig mest?

Jag vet.

Nu jävlar ska handskarna på och tandskyddet in.


Let the show begin!

söndag 16 maj 2010

Sms-konversation

- Mamma, ska du ner på byn snart? Kan du ta med typ tjocktröja, mjukisbyxor och typ ett linne? <3

- Men E....du hade väl kläder på dig när du åkte hemifrån?!

- Jaa :) men det är typ ketchup på tröjan.

- Men jag ska inte dit än, jag har nyss vaknat.

- Skicka ett sms typ när du är kommer så hämtar jag grejerna.



Taxi Klar, var god dröj.... TYP. :)

lördag 15 maj 2010

Nya infallsvinklar

Träffade en kompis från förr igår. Avspänt och trevligt på byns hotell. Det är många år sedan vi umgicks regelbundet men det kändes inte igår. En timme blev två som blev tre som blev nästan sju timmar.

Hon berättade om saker som hänt henne och hennes familj under de år jag bott borta, och jag drog min historia. Att hon överhuvudtaget ens står på benen är en gåta. Men jag ska inte skriva om henne här, det får hon göra själv någon annanstans.

Eftersom jag nyligen separerat så föll det sig naturligt att vi bl.a. pratade om mig och mina kärleksrelationer, och det är så förbannat nyttigt att höra hur någon utomstående ser på saker och ting. Jag tycks ha en tendens att misslyckas radikalt i valet av män men vad är det som gör det?

Självfallet ser jag delar hos mig som kan vara orsaken, men är det inte sorgligt om ett sprucket förhållande beror på att man är godhjärtad och litar på sin partner? Jag är nog också alldeles för omhändertagande. Jag är van att klara mig själv och därigenom löser jag mycket på egen hand, ett hot mot manligheten kanske? Ömsesidig "egentid" är också viktigt för mig...hemskt. Jisses, det kanske bara är jag som är orsaken till att relationerna spricker trots allt?

Nej, jag får nog bli lite mer av en jagklararmigintesjälv-bitch så får jag nog en eventuell ny relation att fungera...fast just nu är jag allergisk mot män så än så länge kan jag vara mig själv. :)


Peace!

torsdag 13 maj 2010

Dags igen.

För tre år sedan startade jag min första blogg "Plyp´s förvirrade värld". Nu, några livserfarenheter rikare, tänkte jag ge mig in i skrivandets värld igen. Vad resultatet blir kommer att visa sig, men det är mycket som borde frigöras från hjärnan...så nu kör vi.


Välkommen tillbaka frk Klar!